Human Immunodeficiency Virus (HIV) är namnet på den virussjukdom som attackerar och förstör kroppens vita blodceller vid namn T-hjälparceller, som även kallas CD4. När HIV raderat cellens innehåll, lever viruset vidare inuti den cell som angreps och sprider sig på så sätt inuti kroppen och förstör immunförsvaret gradvis. Till en början märks inte denna procedur av. Därav kan personer som är HIV-smittade till en början leva utan att vara medvetna om att de är HIV-positiva.
Om ingen medicinsk behandling sker, kan det ta upp till omkring 10 till 15 år, beroende på patientens hälsa och välmående, innan det att HIV-viruset spridit sig så pass mycket att kroppen innehåller fler celler med HIV-viruset än friska T-hjälpceller.
När detta sker kan kroppen inte längre bekämpa alldagliga infektioner och sjukdomar lika effektivt. Immunförsvaret är helt enkelt för svagt. Det är när viruset spridit sig till detta stadium som viruset går under namnet Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS). Sker ingen behandling i detta stadium, beräknas livslängden sjunka drastiskt. En patient beräknas leva från cirka 12 månader till 3 år med AIDS utan medicinsk behandling.
1 miljon människor dör årligen
Det är även viktigt att poängtera att tidsmåtten som nämns i föregående paragraf är p
å ett ungefär och inte alltid stämmer. År 2011 rapporterade Aftonbladet om hur en man diagnostiserades med AIDS redan 18 månader efter HIV-diagnosen. Liknande fall rapporteras fortfarande dagligen och varje år dör cirka 1 miljon människor av syndromet. Det resulterar i ungefär 2500 människor per dag. Hårdast drabbat är Afrika som står för 70 procent av alla dödsfall varje år. Trots medicinska framsteg och bromsmediciner som resulterar i ökad livslängd är HIV, och framförallt AIDS, fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i dag.
Det finns en rad olika typer av mediciner tillgängliga för virusdrabbade. Preparat kan intas på olika sätt och om biverkningarna är allt för grava går det att testa en annan typ av medicin. Nucleoside reverse transcriptase inhibitors (NRTIs) blockerar exempelvis de enzymer som gör att HIV-viruset kan dubblera sig. Detta i sin tur gör att de vita T-hjälpcellerna tillåts multiplicera sig. I och med det bromsas HIV-virusets framfart. Skulle inte detta fungera eller skulle biverkningarna bli alltför problematiska, finns andra liknande bromsmediciner tillgängliga, som exempelvis både Integrase eller Protease inhibitors, en annan variant av tillgängliga bromsmediciner.